Precis som James Brown och Gil Scott Heron har Marvin Gaye varit med och format den moderna hiphoppen. Och inga (förutom möjligen Robin Thicke) gör lika respektfulla och hedrande samplingar av blueslegenden som hiphop-artister. Gayes mjuka melodier, sammetslena röst och excentriska rytmer passar rapparna som handen i handsken. Ibland är källan accentuerad och omöjlig att missa, som i Jay Z:s American Dreamin', ibland diskret som i Three 6 Mafias Sippin' On Some Syrup. I båda fallen känns Gayes Motown-vibbar obefläckade av tiden.