Amorphis var trötta på klassisk heavy metal och på sin andra platta satsade de på den drivande melodiska death och doom metal som lade grunden för deras framgångssaga. En annan saga, nationaleposet ”Kalevala”, och spår av finsk folkmusik gav dem en edge på en överbefolkad scen. Redan titeln ”Thousand Lakes” flaggar för hemlandet och hela skivan känns finsk i märg och ben. Men Amorphis visste bättre än att kväva lyssnaren med ett kompakt metal-mörker. Ren sång, progressiva keyboardslingor och lite pop-känsla lättar upp här och där.
