Ett omslag med en piprökande man med skeptisk blick och låttitlar som ”6-77AR-36K (Opus 23B)”? Det luktar galenskap eller geni. Det är det senare, på ett ambitiöst album som visar upp stjärnsaxofonistens stil och bredd. Det kan tjäna som en utmärkt introduktion till professor Braxtons avantgardistiska men högst logiska musikvärld. Han briljerar på sina olika blåsinstrument i lika många stilar som det finns spår. Här debuterar embryot till det som skulle bli The World Saxophone Quartet och spåren med Kenny Wheeler, Dave Holland och Jerome Cooper är de mest publikfriande.